Leon Trangs blogg

Matematikseminarium

Något som jag aldrig fick göra under gymnasietiden var att delta i seminarium i matematik. I matematikkursen jag läser för tillfället, Envariabelanalys, är det planerat att vi ska ha totalt fyra seminarietillfällen. Hur fungerar då dessa?

Fakultet

Förr eller senare kommer fakultet dyka upp i den matematik som ni läser. Definitionen för fakultet är ett tal som är större än noll, multiplicerat med alla tal från 1 upp till själv. Fakultet kännetecknas av ett utropstecken '!' och här följer ett par exempel:

4! = 1 x 2 x 3 x 4 = 24
5! = 4! x 5 = 120
1! = 1
13! = 6,2 miljarder
25! = 1.55 x 10²⁵

En uppgift från dagens KS

Nu tänkte jag dela med mig med en uppgift som kom med på dagens kontrollskrivning. För er som inte vet vad en kontrollskrivning är, så är det ett litet mindre prov (på kortare tid) som görs för att samla på sig några bonuspoäng till den kommande slutgiltiga tentamen. Kursen som vi läser just nu heter Envariabelanalys och uppgiften handlade om derivata. Här är den:

En del av vårt liv

Enligt min åsikt är matematiken en del av livet. Frågan är dock hur stor del av livet matematiken utgör? En svår fråga, men lägg märke och observera att den frågan tillhör matematik då vi pratar om andelar av någonting. En fråga om matematiken som lett till en fråga i matematik.

Jämna och udda funktioner

Så som de flesta redan vet vid det här fallet, så tillhör funktioner en stor del av matematiken i skolan, både under gymnasiet och högskolan. Därför vore det nog lite meningslöst att börja förklara vad y = kx + m är, så jag tänkte istället gå in på något lite mer ovanligare - nämligen jämna och udda funktioner. Låt oss säga att f är en funktion av x. Per definition får vi då att:

Något om andragradsekvationer

Vid det här laget borde de flesta på både gymnasiet och högskolan vara rätt så bekanta med andragradsekvationer. Något som jag dock inte lärde mig förrän nu, är ett mycket enkelt sätt att kontrollera rötterna till en andragradsekvation. Kan man metoden bra, så går det dessutom att gissa fram rötterna, utan att räkna alls. Låt säga nu att vi har en andragradsekvation som ser ut såhär:

Trigonometrisk bas

trig.png

I detta blogginlägg tänkte jag dela med mig om något som jag lärt mig i högskolan. Det här är nog det som jag utan tvekan haft mest nytta av hittills och om ni tittar på bilden där uppe så kan ni enkelt lista ut att det handlar om trigonometri.

Högskolematematik

I mitt förra blogginlägg nämnde jag att den största skillnaden mellan att räkna på gymnasiet och högskolan var miniräknarens existens. Nu tänkte jag istället berätta om en annan skillnad, nämligen undervisningens upplägg.

Jag läser för tillfället en Matematisk Baskurs. Just upplägget av undervisningen i den här kursen fungerar på det här sättet:

Konsten att räkna utan en miniräknare

Räknar man så har jag officiellt varit student i en månad från och med imorgon. Och självklart har det tagit tid att anpassa sig, både efter studierna och livet som student. Hittills har jag upplevt det som mer självständigt och man får tar mer ansvar, jämfört med gymnasietiden. Är det nu man är vuxen på riktigt?

Matematik - inte lika svårt som vi tror

Ordet "svår" är en av de mänskliga definitionerna för matematik. Och ungefär hälften väljer att sluta räkna när man upptäckt denna definition. Under min tid i både högstadie- och gymnasieskolan möttes jag nästan dagligen av andra elever som gärna gjorde lite enklare tal och skippade då att räkna de mer utmanande talen.

Prenumerera på innehåll