En givande träff med mina nordiska kollegor

Jag fick förra helgen tillfälle att tala med norska gymnasielärare i matematik. De visade vilka uppgifter de arbetade med och det var mycket modelleringsuppgifter i de norska skolorna. Sånt som vi i Sverige inte riktigt hinner med. De läste i för sig inte komplexa tal men jag var tvungen att fråga hur många timmar matematik de läste egentligen. 5 timmar i veckan i sex terminer med 22 veckor varje termin fick jag som svar. Alltså mellan 600 och 660 timmar. Hur mycket läser vi då på NV i Sverige? Ma A var på 100 poäng, Ma B på 50p, Ma C på 100p, Ma D på 100p, Ma E på 50p, Ma Diskret 50p och Matematikbreddning på 50p vilken eleven kan läsa fler av. Vanligast är att en NV-elev läser upp till D eller E, alltså 350 eller 400 poäng. Många skolor ger inte 1 timme för 1 poäng så det är alltså max 350 eller 400 timmar för våra svenska elever som gäller. Avsevärt mindre än våra grannar i väst. I vårt nya system blir det mellan 300 och 500p (timmar) beroende på om eleverna går till Ma3c eller Ma5 (matematik specialisering inte medräknat).

Vilka skillnader fanns mer? Det jag såg var att de fick lära sig partiell integration, partialbråksuppdelning och integrerande faktor. De fick också lära sig mer avancerade differentialekvationer än våra svenska elever och de fick lära sig vektorer, linjer och plan. En annan stor skillnad var deras slutprov, ett fem timmar långt prov som var uppdelade i två delar. Den första delen som rekommenderades till två timmar fick de inte ha några hjälpmedel, ingen räknare och ingen formelsamling. Andra delen som tog tre timmar var allt tillåtet utom kommunikationsverktyg så som t ex internet. Alltså böcker, anteckningar och datorer var fullt tillåtna. Spontant känner jag att Norge som ligger så nära är så långt borta! 

Diskussionen om hjälpmedel kom upp när vi svenskar började prata om problematiken att låta eleverna använda datorn som miniräknare (om de har ett miniräknarprogram på datorn istället för räknare). Eleverna kan ju t ex ha en fil i datorn där de har matematiskt innehåll inskrivet. Men, å andra sidan kunde ju eleverna ha saker inskrivna i TI84:an också, fast inte till samma grad. Norge å andra hand förstod inte problemet med det, som en av norgelärarna uttryckte det: "Eleverna har ju inte sett uppgiften förrut, det är ju olika uppgifter! Eller ger ni likadana uppgifter?".

En annan sak de berättade var att alla elever inte skrev det nationella provet (ett för varje årskurs). Det var vissa som blev utvalda (jag antar det var skolor). Andelen elever som skrev nationella prov blev större för varje högre årskurs de gick i. De som inte fick det nationella provet fick eget som lärarna gjort själva.  

De elever som inte läser matematikintensiva utbildningar läser också mycket mer matematik än våra motsvarande svenska elever.

Lärarna berättade också för mig att många skolor hade lagt schemat så att de inte hade fem timmar i veckan utan färre timmar för att var femte vecka kunna ha en heldag i matematik (åtta till halvett). De andra veckorna var det andra ämnen som fick heldagen.

En fråga som jag inte hann ställa var: Varför kan inte alla skriva de nationella om det ändå finns? Är det för det tar fem timmar? Vad jag förstod så skrev avgångseleverna två nationella prov, fast de visste inte innan vilka ämnen det skulle bli.

För er som vill gå in och titta på Norges motsvarighet till våra nationella prov kommer länken här: http://www.udir.no/Systemsider/alt_innhold/?ratf=3&rps=200 

För matematik motsvarande vårt naturvetenskapliga program är länken för nationella prov här: http://www.udir.no/Vurdering/Eksamen-videregaende/Eksamen-Kunnskapsloftet/Programfag-studieforberedende-/Matematikk-R1-/

Jag fick också tillfälle att tala med en man från Belgien (ja, jag vet att det inte ligger i Norden!). Han berättade att matematiklärarna där var väldigt styrda. De hade olika hållpunkter (vissa veckor) då de skulle vara klara med ett visst stoff. Det var samma hållpunkter för alla matematiklärare i landet. De hade endast en lärobok i landet så någon valfrihet fanns inte när det gällde det avseendet.  Mycket mer styrt än i Sverige alltså. Det måste dock vara mycket praktiskt om en elev bestämmer sig för att byta skola, samma planering och samma bok.

Vad jag förstod så har också Danmark en del av sitt prov där alla hjälpmedel utom internet och kommunikation är tillåten. Är vi också på väg dit? Kommer det krävas en stor omställning av oss lärare för att kunna konstruera sådana uppgifter? Kommer vi får mer tid i vår undervisning så vi kan syssla mer med stora problem och modelleringsproblem? Spännande saker!

Förutom ovan sagda diskussioner diskuterades också olika undervisningsmetoder under fikapauserna. Sådana diskussioner brukar uppkomma när lärare från olika lärosäten träffas. Roligt, givande och intressant!

Länk till de danska motsvarigheterna till nationella prov: http://www.uvm.dk/Uddannelser-og-dagtilbud/Gymnasiale-uddannelser/Proever-og-eksamen/Skriftlige-opgavesaet/Opgavesaet-for-htx