Efter Kvantitativa delar på HP

Igår (31/3) skrev jag som jag tidigare berättat om högskoleprovet i Malmö. Provet är uppdelat i fyra delar 2 är verbala (språkkunskaper) och 2 är kvantitiva (matematikkunskaper). Var del är 55 min, alltså utgör matte totalt hälften, eller knappt två timmar av den totala provtiden.  

 

Jag tyckte att båda matematikdelarna gick förhållandevis bra men som jag nämnde gäller det att försäka hålla ett otroligt högt tempo provet igenom för att hinna klart i tid!  

 

Provdelen inleds med ett antal (ca 10-12) enkla uppgifter där du har alternativ A,B.C och D att välja mellan. En sådan uppgift kan till exempel se ut enligt följande  i en korlek finns p antal kort, vad är sannolikheten att dra just ett specifikt kort, sedan finns det fyra stycken mer eller mindre rimliga alternativ att välja mellan. 

Efter man tagit sig igenom de här uppgifterna kommer man till det avsnitt som kallas NOG. Jag tyckte att denna var den absolut mest irriterande och klurigaste av samtliga avsnitt på den kvantitiva delen. Exempel på en typisk fråga man kan stöta på under NOG är: 

 

Samuel springer en motionsslinga tre varv. Hur lång är motionsslingan?

(1) Om motionsslingan varit sexhundra meter längre hade Samuel behövt
springa två varv för att avverka samma sträcka.

(2) Samuel springer sammanlagt 3,6 kilometer, vilket tar 15 minuter.
Tillräcklig information för lösningen erhålls:

A i (1) men ej i (2)
B i (2) men ej i (1)
C i (1) tillsammans med (2)
D i (1) och (2) var för sig
E ej genom de båda påståendena 

 

Det är alltså inga särdeles avancerade frågor men kruxet är att du har en begränsad tid (ca 2 min) på dig att komma fram till vilket alternativ som är korrekt. Den naturliga lösningen här hade varit att testa (1) såväl som (2) för att se om de går att lösa kominerade, var för sig, om bara den ena ger lösningen eller om rentav ingen av påståendena, även kombinerat, kan ge rätt svar. Denna taktik är bra, men knappst tillräckligt tideffektiv! När du kommer in på de här frågorna bör du direkt tävka om allt du får i text till ekvationer. Exempel: Pelle har dubbelt så många frikärken som sin storebro, så när som på 2 st. (Pelle + 2 = 2Stor). När man tänker om allt till ekvationer blir det tämligen simpelt att se vilka komponenter som saknas för att uppgiften ska bli komplett, sedan går man bara igenom (1) och (2) och ser om en, båda, eller ingen av dem innehåller det man efterfrågar. Detta brukar alltid funka bra och man sparar mängder av tid. Om man trots detta skulle råka köra fast på en NOG uppgift säger mig mina nyvunna erfarenheter mig att det absolut bästa är att chansa på något som verkar i alla fall någorlunda rimligt. 

 

Avslutningsvis innehåller den kvantitiva delen en statistik och kartdel. Jag tror denna inte behöver någon närmre presentation då den mer eller mindre förklarar sig självt. Denna del ugör inte heller någon som helst utmaning och man behöver egentligen knappt räkna över huvud taget. Den största utamningen här är väl snarare det faktum att du ofast inte har många minuter kvar innan provledaren tvingar dig att sluta skriva när du väl har lyckats komma hit, så det gäller att vara snabb med linjalen och pennan!