Referenslitteratur

Referenslitteratur

Här hittar du rapporter, artiklar och tidskrifter som handlar om stadieövergången.

På svenska
På engelska

 
På svenska
Abrahamsson L., Sammanställning av ”intervjuer” med studierektorerna vid högskola och universitet (pdf). Bilaga till rapport från Matematikdelegationens arbetsgrupp Skolår 11 – Högskola

Albertsson F., (2002) Intresserade elever. Ett samarbete mellan skola och universitetet. Nämnaren 29 (4), 44-49

Alexandersson, M. m.fl. (2004). Eleverna har mycket dåliga
förkunskaper i matematik. Göteborgs Posten, 2004-02-10.

Alm G.,(2003). Enkätundersökning om matematikövergången gymnasium universitet (pdf). Projekt LiTHgym.

Ambrén A., Nilsson M., Naeve A., Matriksprojektet - slutrapport 2007-03-31 samt Ranebo S., Utvärderingsrapport Matriks.

Baumslag B., (2002).Från skol- till universitets-matematik Nämnaren 29 (4), 50 - 53

Brandell, G., Intervjuguide – vid intervju med studierektorer (pdf). Bilaga till rapport från Matematikdelegationens arbetsgrupp Skolår 11 – Högskola

Brandell, G., Förkunskaper och studieresultat i matematik hos Luleås civilingenjörsstudenter : rapport från två undersökningar av nybörjarna vid universitetet. (Didaktik och tillämpningar ; 1999:1)

Brandell G., (2000) Matematik över gränserna. Ett samverkansprojekt mellan gymnasium och universitet. Rapport 2000. Utvärdering av projektet samt kursmaterial.

Brandell, L., (2007). Matematikkunskaperna hos 2007 nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH.

Brandell, L., (2006). Matematikkunskaperna 2006 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH.

Brandell, L., (2005). Matematikkunskaperna 2005 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH.

Brandell, L., (2004). Matematikkunskaperna 2004 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH. Stockholm.

Brandell, L., (2004). Matematik för fortsatta studier – En kvantitativ undersökning gjord på uppdrag av Matematikdelegationen (pdf)

Bylund, P. & Boo, P.-A. (2003). Studenternas förkunskaper.
Nämnaren 30 (3), 46–51

Bylund, P. & Boo, P.-A. (2003). Studenternas förkunskaper Del 2. Nämnaren 30 (4), 47–53.

Carlesson, L., Håstad, J. & Laptev, A. (2003). Studenterna allt
sämre i matematik. Dagens Nyheter 2003-02-15.

Ekenberg, S., Eldebo, K. (2004) Övergångstalen för Linköpings kommun. Linköpings kommun och universitet.

Helenius, O., Lusten att lära – gymnasiet (pdf). Bilaga till rapport från Matematikdelegationens arbetsgrupp Skolår 11 – Högskola

Helenius, O., Goda exempel (pdf). Bilaga till rapport från Matematikdelegationens arbetsgrupp Skolår 11 – Högskola

Helenius, O., Bolognaprocessen, matematik och Chalmers (pdf). Bilaga till rapport från Matematikdelegationens arbetsgrupp Skolår 11 – Högskola

Helenius, O., Body & Soul – Ett genomgripande undervisningsprojekt i matematik (pdf). Bilaga till rapport från Matematikdelegationens arbetsgrupp Skolår 11 – Högskola Bilagan

Helenius O., (2005) Nybörjarstudenternas resultat - vad säger de oss?, Nämnaren 2005, nr 4, s. 4 - 5

Hemer O.,Studentexamen tillbaka?, Nämnaren 80 nr 2, s. 64-65

Hemer O.,Studentexamen tillbaka?, Nämnaren 80 nr 4, s. 63

Hemmi, K. (2006) Approaching Proof in a Community of Mathematical Practice, Stockholms universitet.

Högfeldt Anna-Karin, (2007), Utvädering och analys av Sommarmatte, 3p, (Förberedande repetitionskurs i matematik, 3p), KTH Learning Lab.

Högskoleverket (2009) Förkunskaper och krav i högreutbildning , (Högskoleverket Rapport 2009:16 R)

Högskoleverket (2007) Samband mellan betyg i gymnasieskolan och prestationer i högskolan, (Högskoleverket Rapport 2007:21 R)

Högskoleverket (2006). Lärosätenas arbete med pedagogisk utveckling
(Högskoleverkets Rapportserie 2006:54 R)

Högskoleverket (2005). Nybörjarstudenter och matematik - matematikundervisningen under första året på tekniska och naturvetenskapliga utbildningar , (Högskoleverkets Rapportserie 2005:36 R)
Summary in english: Freshman mathematics - teaching mathematics in first-year programmes in technology and the natural sciences. (The National Agency for Higher Education 2005:36)

Högskolverket (2005).
Högskolan samverkar, Goda exempel (Högskoleverkets rapportserie 2005:9R)

Högskolverket (2004). Bildning och matematik, (Högskoleverkets Rapportserie 2004:29 R)

Högskolverket (2004). Högskolan samverkar (Högskoleverkets rapportserie 2004:38R)

Högskoleverket (2003). Utvärdering av högskoleingenjörsutbildning, ingenjörsutbildning samt brandingenjörsutbildning vid svenska universitet och högskolor. Del 1 och Del 2. (Högskoleverkets rapportserie 2003:20 R.)

Högskolverket (2002). Utvärdering av matematikutbildningar vid svenska universitet och högskolor, (Högskoleverkets Rapportserie 2002:5R)

Högskolverket (1999). Räcker kunskaperna i matematik?

Johansson, B., (1998) Förkunskapsproblem i matematik, Nämnaren 1998, nr 4, s. 20 - 22

Kanslersämbetet (1995). Nationell utvärdering av grundutbildningen i matematik. (Kanslersämbetets rapport 1995:5). Stockholm: Universitetskanslern.

Lindqvist A., Ly C., (2006) Sonja Kovalevsky-dagarna 2005, Nämnaren 2006, nr 1, s. 59 – 59

Ljungström A., (2006) Vägen till framgång i matematik – en statistisk analys av gymnasiekursen ”Matematik breddnings” betydelse för studieframgång i matematik på högskolan. (pdf). Pedagogiskt/didaktiskt examensarbete. Göteborgs universitet

Löfwall, S., (2004). Variation i matematikundervisningen (pdf), Bilaga till rapport från Matematikdelegationens arbetsgruppen 7-12

Löfwall, S., Löthman, A (2001): A-kursprojektet. Matematikdidaktiskt projekt i sex gymnasieskolor. Rapport. (pdf)
Rapportens Bilagor (pdf) , Karlstads universitet

Matematikdelegationens arbetsgrupp Skolår 11- Högskola, (2004). Analys och förslag för gymnasieskolans och högskolans matematikutbildning (pdf), (Rapport till Matematikdelegationen)

Matematikdelegationens arbetsgrupp Skolår 11- Högskola, (2004). Bakgrundsrapport: Analys och förslag för gymnasieskolans och högskolans matematikutbildning (pdf)

Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, (2005). Inventering av nätbaserad matematikutbildning på universitet och högskolor. Rapport. Mer information

PM NR 199. En tolkning av målen med den svenska gymnasiematematiken och tolkningens konsekvenser för uppgiftskonstruktion, Torulf Palm m. fl.

Olteanu C., Vad skulle x kunna vara? Andragradsekvation och andragradsfunktion som objekt för lärande.Högskolan i Kristiansad och Umeå universitet.

Pettersson, R. (2003b). Resultat av diagnostiska prov i matematik för nyantagna teknologer vid civilingenjörslinjerna Chalmers, 1973–2003 (opublicerat).

Skolverket (1998). TIMSS. Kunskaper i matematik och naturvetenskap hos svenska elever i gymnasieskolans avgångsklasser (Skolverkets rapport nr 145). Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2005) Väl förberedd? Arbetsledare och lärare på högskolor bedömer gymnasieutbildades färdigheter – En utvärdering av gymnasieskolan utifrån mottagarens perspektiv. (Skolverkets rapport nr 268)

SOU 2004:29. Tre vägar till den öppna högskolan.

SOU 2004: 97 Att lyfta matematiken - intresse, lärande, kompetens

Stadler, E. (2002). Gymnasieelevers förståelse av enhetscirkeln och trigonometri : en undersökning av elevers förståelse av matematiska begrepp, samt vad lärarna anser att nyblivna matematikstudenter bör kunna när de kommer till högskola eller universitet. Master-uppsats, Växjö universitet.

Stadler, E. (2009). Stadieövergången mellan gymnasiet och universitetet : Matematik och lärande ur ett studerandeperspektiv. Doktorsavhandling, Linnéuniversiteetet.

Svensson J., Rapport om Sommarmatten och nya teknologer vid Chalmers, Preliminär version 1, 2008-01-10.

Taflin E., Matematikproblem i skolan – för att skapa tillfällen till lärande.Umeå universitet.

Tengstrand A., (2002 Debatt: Nybörjarstudenternas förkunskaper, Nämnaren 2002, nr 3, s. 47 - 51

Thunberg H, (2005), Gymnasiets mål och högskolans förväntningar i matematik, Mer information

Thunberg H. Filipsson L., Cronhjort M., (2006) Gymnasiet mål och högskolans förväntningar, Nämnaren 2006, nr 2, s. 10

Westlund, E. (2001).Undervisnings- och utbildningsplanering – för vem?En studie av ingenjörsutbildningen vid en svensk högskola. . (Uppsala studies in education ; 96). Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis

Österholm M., Kognitiva och metakognitiva perspektiv på läsförståelse inom matematik. Doktorsavhandling, Linköpings universitet. Se även intervju i Skolporten.

 
På engelska

Akkerman, S. F. & Bakker, A. (2011). Boundary Crossing and Boundary Objects. Review of Educational Research.

Attorps I., (2006) Mathematics teachers' conceptions about equations. Doktorsavhandling. Helsingfors Universitet 2006.

Bagni, G., (2000). Simple rules and general rules in some high school students' mistakes, Journal fÄur Mathematik-Didaktik, 21, 124-183.

Barnett M., Keating T., (2002). Using Emerging Technologies to Help Bridge the Gap Between University Theory and Classroom Practice: Challenges and Successes, School Science and Mathematics, Vo 102, nr 6.

Baumslag B., Fundamentals of Teaching Mathematics at University Level. London: Imperial College Press.

Bergqvist, Ewa (2006) Mathematics and mathematics education : two sides of the same coin : some results on positive currents related to polynomial convexity and creative resoning in university exams in mathematics. Doktorsavhandling. Umeå Universitet.

Boesen J., (2006) Mathematical Creativity – Comparing national and teacher-made tests, explaining differences and examining impact. Doktorsavhandling. Umeå universitet.

Brandell, G., Hemmi, K., Thunberg H., The widening gap - a Swedish perspective, Mathematics Education Research Journal 20 Nr 2 (2008), 38 - 56.
Britton S., Daners D., (2007) A self-assesment test for incoming students, International Journal of Mathematical education in Science and Technology, Vo 38, Nr 7.

Chinnappan M., (2005). The conceptual interface between secondary and university mathematics: a schema-based analysis, University of Wollongong, Australia, Hiroshima Journal of Mathematics Education, Mar 2005, v. 11 p21-31 ISBN: 0910-1720

Corbishley J., Truxaw M., (2010). Mathematical readiness of entering college freshmen: an exploration of perceptions of mathematics faculty, School Science and Mathematics, Feb 2010.

De Bock, D., van Dooren, W., Janssens, D., and Verscha®el, L., (2002). Improper use of linear
reasoning: an in-depth study of the nature and irresistibility of secondary school students' errors. Educational Studies in Mathematics, 50, 311-334.

Holton, D. (ed.) (2001). The Teaching and Learning of Mathematics at University Level: An ICMI Study. Dordrecht: Kluwer Academic Publishers.

Engineering Council, (2000). Measuring the mathematics problem.

Guardian, (2007). Universities forced to offer maths help to new science students.

Hansson, Örjan (2006). Studying the views of preservice teachers on the concept of function. Doktorsavhandling. Luleå Tekniska Universitet.

Heck, A., van Gastel, J., (2006) Mathematics on the threshold. International Journal of Mathematical Education in Science och Technology, Vol 37, No 8. Preprint

Heinrich, George, Jordan, Karen, Smalley, Audrey & Boast, Steve (2005). Prepare Students For Technical Careers. Quality Press, Vol. 38: 10.

Harrison, Martin (red.). (2005). New trends and developments in tertiary mathematics education: ICME-10 perspectives [Special issue]. International Journal of Mathematical Education in Science and Technology, Vol. 36: 2/3.

Harwood William, Saam Julie (2002). Using Emerging Technologies to Help Bridge the Gap Between University Theory and Classroom Practice: Challenges and Sucesses, School Science and Mathematics, Volume 102, Number 6, October 2002.

Hoyles, C., Newman, K., and Noss, R., (2001). Changing patterns of transition from school to
university mathematics. International Journal of Mathematics Education in Science and Tech-
nology, 32, 829-845.

Hockman M., (2005). Curriculum design and tertiary education, International Journal of Mathematical Education in Science och Technology, Vol 36, No 2-3.

Hourigan M., O´Donoghue J., (2007). Mathematical under-preparedness: the influence of the pre-teritary mathematics experience on students´ability to make a successful transition to tertiary level mathematics courses in Irland, International Journal of Mathematical Education in Science och Technology, Vol 38, No 4.

Jacobson J., (2004). High-School Curricula Do Not Prepare Students For College, Report Says, Chronical of Higher Education, 10/29/2004, Vol 51 Issue 10.

Juter, K., (2006) Limits of functions: university students concept development, Luleå tekniska universitet.

Kaiser, Gabriele (2005). Mathematical modelling in school : examples and experiences. I Henn, Hans-Wolfgang & Kaiser, Gabriele (red.). Mathematikunterricht im Spannungsfelt von Evolution und Evaluation : Festschrift für Werner Blum. Hildesheim: Franzbecker.

Kajander A., Lovric M., (2005) Transition from secondary to tertiary mathematics: McMaster University experience, International Journal of Mathematical education in Science and Technology, Vo 36, Nr 2&3.

Kent, P., and Noss, T., (2003). Mathematics in the university education of engineers. A report to the Ove Arup Foundation.

Khazanov L., (2007). When the Instructor must Take the Back Seat, PRIMUS, VOL 17; NUMB 2, pages 157-166.

London Mathematical Society, (1995). Tackling the mathematics problem.

Luk Sun Hing, The gap between secondary school and university mathematics, International Journal of Mathematical education in Science and Technology, Vo 36, Nr 2&3.

Nardi, E., (1996). The novice mathematician's encounter with mathematical abstraction: tensions in concept-image construction and formalisation. Dphil, University of Oxford.

National Research Council (2002). Learning and understanding: Improving advanced study of Mathematics and Science in U.S High Schools, ISBN: 0309074401

National Research Council (1991). Moving beyond myths, Revitalising Undergradute Mathematics, 1991.

National council of teachers of Mathematics (1985). The Secondary School Mathematics curriculum,(Yearbook ; 1985). Reston, VA: NCTM.

New York Times, Study Finds College-Prep Courses in High School Leave Many Students Lagging, May 16 2007.

Norman, F.A., and Prichard, M.K., (1994). Cognitive obstacles to the learning of calculus: a
Kruketskiian perspective. In: J.J. Kaput and E. Dubinski (Eds) Research Issues in Undergrad-
uate Mathematics Learning. MAA Notes 33, pp. 65-77.

Metje N., Frank H. L. and Croft P,. (2007). < a href="http://teamat.oxfordjournals.org/cgi/content/abstract/26/2/79">Can´t do maths - understanding students´ maths anxiety, Teaching mathematics and its applications, Volume 26, No 2.

Olson L., (2005). States Take Steps To Put More Rigor Into High School, Education Week, 3/2/2005, Vol. 24 Issue 25.

Parnell S., Statham M, (2007). An effective preparation for tertiary mathematics, International Journal of Mathematical education in Science and Technology, Vo 38, Nr 7.

Sangwin, C.J., and Grove, M., (2006) STACK: addressing the needs of the neglected learners".
Conference proceedings of WebALT2006, Eindhoven.

SEFI Mathematics Working Group (2002). L. Mustoe and D. Lawson (Eds): Mathematics for the European engineer - a curriculum for the twenty-1rst century.

Serge Lang, (1985). MATH! Encounters with High School Students.

Selden, J., Selden, A., and Mason, A., (1994). Even good students can't solve nonroutine problems.
In: J.J. Kaput and E. Dubinski (Eds) Research Issues in Undergraduate Mathematics Learning.
MAA Notes 33, pp. 19-26.

Smith, A. (2004). Making mathematics count: the report of Professor Adrian Smith's inquiry into post-14 mathematics education.Nottingham: Department for Education and Skills.

Steen, Lynn Arthur (2004). Achieving Quantitative literacy : an Urgent Challenge for Higher Education. Washington, D.C: The Mathematical Assocication of America

Victor S., Martincez-Luaces, Engaging secondary school and university teachers in modelling:some experiences in South America countries, International Journal of Mathematical education in Science and Technology, Vo 36, Nr 2&3.

Hör gärna av er med förslag till kompletteringar till mattebron@ncm.gu.se